Sagan om haggtornsträdet på Carlforsvägen:
Det var en gång ett litet hagtornsträd som stod planterat vid min mor och fars hus i M-hyttan (på carlforsvägen) det var ett litet sött träd, vitblommande och rart men kanske inte så smart planterat. Det stod nämligen precis i vägen mellan två sliperskanter där man måste passera med gräsklippare för att kunna klippa på nedre etagen i trädgården...dessutom var det en ganska rejäl slänt ovanför trädet.
detta innebar att trädet blev mindre och mindre då den stora gräsklippartraktorn skalade av lite då och då från både krona och stamm deroende på hur och vem som framförde detta ohyggliga åkdon med vass rotator som obönhörligen och effektivt klippte ner inte bara gräset utan även annat...tror tillochmed att trädgårdstraktorn någongång välte över detta stakars lilla tynande träd som mer och mer började likna en buske. Far i huset tyckte att busken/trädet skulle slängas på komposten, för det stod ju bara i vägen och inte var det särskildt fint heller....(konstigt efter så mycke hård "beskärning").
Nåväl, där kom undertecknad (har alltid strävat efter att få vara huvudperson i en riktig story) som en räddande ängel på en vit springare... ok då, orange volvo men ändå...
trädet grävdes upp och faktum var att rotklumpen var betydligt större än grenverket...så det tog en stund men efter några svettiga timmar var hagtornen uppe. Det lilla trädet skulle få flytta hem till min trädgård där det skulle få må bra och ej råka ut för några otäkheter problemet var bara transporten dit...3km, kantänkas inte så långt men för långt för att bäras dit, och rotklumpen var ju för stor för volvons bagageutrymme trots nedfällt baksäte. Hur göra nu då?
Jo, lösningen kom i form av min lillebror R som helt sonika fick sitta i baksätet med rutan nedvevad och hålla i trädet utanför bilen, och jodå han satt på högersidan så trädet var ej mitt i vägbanan och det är tur att det ej var längre än 3 km till Blomsterbo eller att vi bor på landet där polis saknas...för det var nog en skojig syn att skåda....Nu lever trädet gott, det har vuxit och blommar mycket rart på sommaren. Snipp snapp snut så var denna saga slut.
Detta är en bild på hagtornsträdet, inte någon bra sådann men ändå...
Det är den knotiga stammen med krona i bakgrunden mitt i bliden, lovar: ska ta bättre bilder på detta träd till våren/sommaren!
Må så gott! Kramar Ullis
Hej Ulrica!
SvaraRaderaVilken söt liten historia! Slutet gott-allting gott!När man gör lite sådana annorlunda saker, så kommer man i allafall ihåg dem och får sig lite goa skratt efterpå.Skönt att det återhämtade sig och slipper bli mer sågat.Stackars liten!:-)
Tack för dina rara kommentarer.
Så roligt att du vill följa min blogg.Du är varmt välkommen!
Min följarlista kluddar tyvärr, så det går inte att få fram nåt på de personer som står som följare.Vare sig att klicka fram de äldsta följarna eller bloggar till allihop. Det är bara helt blankt bakom.Så jag får väl ta kontakt med Blogger och kolla om de kan hjälpa mig på något vis.
Hoppas du får en riktigt härlig helg nu! Mer snöoväder är utlovat med diverse varningar, så för mig blir det till att fortsätta kika på ögongodis och annat som kan förgylla helgen.Sköt om dig!/Kram fr Karin
Åh vad mysig stund jag haft nu, läst i din blogg, tittat på bilder och drömt mig bort.... till en värd utan vit snö :)
SvaraRaderaMysig trädgård ni har och så vackert hus! Känner igen mig i din historia med trädgårdsdelen, man börjar med det lilla landet och sedan är det kört :) För varje år lär man sig mer och vill mer, bygger mer, planerar mer och sår mer frö :)
Jag har också börjat med pellisarna och i går hämtade jag in Murgrönsviolerna från lilla växthuset, de skall delas och planteras om och få stå inomhus i värmen så de är redo att flyttas ut när våren kommer :)
Ha en trevlig helg ♥, 8`)
Uj!Uj! Vaddå saga? En riktig rysare skulle jag vilja påstå! Saga eller inte, men riktigt bra story!/Anja
SvaraRadera