Ett riktigt äventyr

Ja ni...vilket äventyr!

Igår kväll skulle vi då försöka oss på att få hem växthuset. Vi tänkte ju från början montera ner det för att sen sätta ihop det igen hemma men...

Ett 27 år gammalt växthus fanns det inga monteringsanvisningar till och när vi tittade lite närmre på det hela så kom mannen på att det kanske skulle gå att bryta loss det från sockeln och helt enkelt lyfta upp det, ställa det på släpkärra och köra hem det... I ett stycke...

Sagt och gjort... Med kofot och glada tillrop lossades växthuset från lecablockskanten... Ett gäng inringda vänner hjälpte till och så lyfte vi...knak och brak...ett hörn med tillhörande kanalplast ville inte riktigt vara med! Jaja... Vi lyfte högre och började försiktigt gå.... Vilken syn!!!

Men uppför slänten kom vi och på kärran likaså. Ja, här ska jag erkänna att jag misströstade en del, jag menar; 16 kvadratmeter stort växthus på en släpkärra som är 2,5x2 m! Kärran fick ju plats inne i växthuset

Men med några rejäla långa bräder balanserades huset upp på kärran...

Många spännband slogs kors och tvärs för att hålla kvar lasten...! Jo men detta skulle nog gå bra...?

Allt var frid och fröjd ända tills Per kom på: grinden in till huset...hur bred är den? Kommer detta ekipage ut genom den?

Hm...tumstock fram...neeeeeej det fattas 27 cm...!

Så vad göra? Jo vi lyfte naturligtvis upp växthuset från kärran, över grinden...bil med släpkärra kördes igenom grinden och sen ner med växthuset igen på kärran, på med spännband igen och så åkte vi...

Vääääldigt sakta! Det blev ju ganska högt för att inte tala om brett ekipage...

Tur att man bor ocentralt och det inte är så mycket trafik i skogarna fram på kvällskvisten!

Var bara ca 5 km som skulle avverkas så med bil framför med varningsblinkers och bil efter med likaså åkte vi hemmåt med lasten...och jodå, nu står växthuset på gräsmattan i Blomsterbo. Inte riktigt på rätt ställe och inte riktigt lika helt som när vi började men det föll inte ihop som ett korthus iallafall även om jag trodde det skulle göra det emellanåt...

Ja ni, vilket äventyr, men hem kom vi som sagt... 

Tack alla goa som hjälpte till!

Och nån dag, snart, är grästorvorna uppgrävda på 'rätta platsen' och grunden färdig och sen är det 'bara' att lyfta växthuset på plats och börja odla ;-)

Ha en finfin dag alla rara, kram Ullis