onsdag 15 september 2010

Att andas

....höstluft är inte så dumt! Klar och hög luft gillar jag. Inte är det för varmt heller så att svetten lackar när man jobbar hårt heller! Man behöver inte vattna sina växter varje kväll och ....(Förstår ni vad jag försöker göra?, intala mig själv att det inte är katastrof att sommaren är slut, att det finns fördelar med hösten)...
Det går inte så bra, idag är jag höstdeppig!
Kanske har jag fått för lite 'jord under naglarna' sista veckorna (har ju bara suttit inne vid datorn och pluggat), de få korta stunder jag varit ute i trädgården kan räknas på mina fingrar...
Har ju massor kvar att plantera- flera träd står i krukor och väntar på att jag ska hitta ett hål att stoppa ner dem i, dessutom har jag två fulla backar med perenner som inte heller de fått något nytt hem...de står kvar i sina krukor...i kylskåpet ligger lökar i sina påsar även de väntandes på nedgrävning...!





Å, jag måste ju även erkänna att det inte längre går att blunda för att hösten tagit trädgården i besittning, löven på lilla asken har ramlat på backen.
Lönnar och björkar börjar skifta i rött respektive gult och egentligen tycker jag att det är vackert och 'lugnande' men nu känner jag mig stressad över allt som inte hunnits med i trädgården. Stressad är jag oxå över pluggeriet....men det hör väl till?!
Nähä, nu ska jag sluta deppa och sätta fart så jag hinner ut en sväng i eftermiddag- å kanske kan bli av med dessa destruktiva känslor....

Må väl! kram Ullis

3 kommentarer:

  1. Jag förstår PRECIS hur du känner! Man får jobba med sina tankar för att inte börja gräma sig över att denna underbara sommar är förbi...
    Ha det gott,
    Charlotta

    SvaraRadera
  2. Men visst är det vemodigt!
    Mitt sätt att lura mig själv är att blomningen får fortsätta i växthuset. Där leker jag sommar en månad ännu!/Anja

    SvaraRadera
  3. Det ÄR ju deppigt med höst. Det är liksom ingen idé att kämpa emot. Men ibland glimrar det till när man ser ett extra vackert höstträd, eller när luften är extra klar. Och då inser man att jodå, man överlever den här gången också - även om det är under viss protest.

    SvaraRadera